MOTTAGANDE & INTEGRATION

De Moderata målen för lyckad integration på Lidingö syftar till att alla nyanlända, ensamkommande samt invandrare på försörjningsstöd snabbast möjligt ska bli självförsörjande, lära sig svenska språket, komma in i gemenskapen, få svensktalande vänner och engagera sig i, och för, vår ö.

Moderaternas utgångspunkt är att varje individ har ett stort eget ansvar. Vi tror på individens förmåga att försörja sig själv och sin familj. Vårt samhälle bygger på den grundläggande värderingen att alla som kan också ska arbeta och bidra till vår gemensamma välfärd.

Vi har dock förståelse för att det svårt att som ny i Sverige förstå hur samhället fungerar och hur man får ett arbete. Till det politiska ansvaret hör att bidra med bra verktyg såsom utbildning och språk samt att ställa krav och vara tydlig med vad som krävs för framgångsrik integration.

Politiken behöver också stärka drivkraften att arbeta genom att göra det lönsamt att arbeta, även för den som under sin första tid i Sverige får hjälp med försörjning.

Lidingö har under många år tagit ett stort ansvar för att uppfylla den kvot nyanlända som staten och Länsstyrelsen har beslutat ska placeras på Lidingö. Lidingö har även dessförinnan frivilligt avtalat om ett mottagande.
Integrationen i Sverige som helhet har däremot inte fungerat. Bidragsberoendet och de sociala klyftorna har ökat samtidigt som kostnaderna för den bristande integrationen, både socialt och ekonomiskt, har skenat. Belastningen på kommunerna har ökat avsevärt och kostnaderna framöver, sett ur ett kommunperspektiv, riskerar att rusa okontrollerat då allt mer ansvar flyttas över på kommunerna samtidigt som S-MP -regeringen bedriver en verklighetsfrånvänd politik som är passiv och ansvarslös. För att vända den negativa utvecklingen behöver Sverige göra flertalet större förändringar. Den arbetslinje som Alliansen införde 2006-2014 måste gälla för alla inklusive de som invandrar till Sverige.

När regeringen inte agerar, behöver Lidingö gå före och utveckla integrationsarbetet, så långt det är möjligt, för att integrationen ska fungera bra i vår kommun. Lidingö har goda förutsättningar att, trots det ökade trycket, lyckas. Vi har bra språkutbildning, en obligatorisk kurs i samhällsorientering samt ett engagerat näringsliv och civilsamhälle. Men även vi kan och behöver bli ännu bättre, denna proposition presenterar förslag för att komma dit.

BOENDE PÅ LIKA VILLKOR

Lidingö är sedan 2016, i likhet med alla andra kommuner, enligt lagskyldig att ordna bostäder till de nyanlända som kommunen tilldelas.  I beslut tas inte hänsyn till bostadsbrist, fokus ligger på tillgång till arbete i närområdet.

Lidingö har, trots problemen med stor bostadsbrist, lyckats svara upp mot regeringens krav genom att arbeta utifrån ett brett anslag och har hitintills lyckats anordna bostäder till alla anvisade nyanlända. Anvisningslagen stipulerar att boende ska erbjudas under etableringstiden, vilket idag är satt till två år. Under denna tid kompenserar även staten kommunerna för vissa kostnader.

Efter den initiala tvåårsperioden tillämpar Lidingö samma lagar och regler för nyanlända som för andra kommunmedborgare, dvs även nyanlända måste då själva lösa sin bostadssituation, till exempel genom att ha ställt sig i bostadskö där det finns möjlighet att få ett hyreskontrakt.

Efter den tvååriga etableringsperioden gäller Socialtjänstelagens regler för eventuell förtur till bostad på samma sätt för en invandrad individ eller familj dom för andra familjer på Lidingö. Huvudansvaret flyttas över på individen.

Att på två år ordna egen bostad är ingen enkel uppgift, särskilt inte om man är utan egen försörjning. Nyanlända får redan idag råd om hur de kan gå tillväga, men dessa rutiner behöver utvärderas och förbättras.  

ARBETSFÖRMEDLINGEN

När en nyanländ fått uppehållstillstånd och kommunplacering på Lidingö upprättar Arbetsförmedlingen en individuellt anpassad etableringsplan. Etableringsplanen omfattar den nyanländes två första år och syftar att resultera i egenförsörjning.  När arbetsförmedlingen tar fram etableringsplanen kartläggs bl.a. individens utbildningsnivå, yrkeserfarenhet och kvalifikationer. Först i slutet av den här processen kopplas Lidingö stad in. Då få nyanlända har tillräckliga kunskaper för att direkt matchas med en arbetsgivares önskemål är Arbetsförmedlingen och Lidingö stads samarbete mycket viktigt.  

Samarbetet mellan Lidingö stad och Arbetsförmedlingen har successivt blivit bättre, men det är fortfarande otillräckligt och etableringsinsatserna är splittrade. Å ena sidan är Arbetsförmedlingen ansvarig för det två första årens strategi, vissa arbetsmarknadsinsatser som språkpraktik, och kortare utbildningar.  Å andra sidan har Lidingö stad ansvaret i det längre perspektivet, för längre yrkesutbildningar och svenska undervisningen. Detta skapar onödiga problem och svårigheter att anpassa upplägg och innehåll på utbildning efter den nyanländes behov. Arbetsförmedlingen har tillexempel inte kompetens att bedöma vilken språklig nivå den nyanlände befinner sig på, men ska ändå ordna språkpraktik. I praktiken skapar detta också ett ineffektivt schema för den nyanlända, men långa restider och osammanhängande insatser.    

Lidingö stad har anställt två arbetscoacher för att effektivisera processen, samarbetet och koordineringen med Arbetsförmedlingen.

FÖRSÖRJNINGKRAV OCH INTEGRATIONSPLIKT

Alla personer som kan arbeta ska också göra det. Försörjningsstödet är till för att tillfälligt, och under en begränsad tid, hjälpa personer som inte har tillräckligt med egen försörjning, att klara sig. Det är inte tänkt att vara något som man lever en hel livstid på.

Samtidigt som man får försörjningsstöd måste man därför göra vad man kan för att bli anställningsbar. Konsekvenserna av långvarigt bidragsberoende gör att tröskeln till arbetsmarknaden höjs i takt med att tiden går. Framför allt är också risken stor att barn som växer upp med bidragsberoende föräldrar också ärver deras beroende och utanförskap.

Egenförsörjning är ett första steg till makt över sitt liv och är viktigt för individens självkänsla. Med arbete kommer möjligheten att ordna egen bostad, få ett större kontaktnät och social gemenskap. Att nyanlända/invandrare kommer i arbete är därför helt avgörande för att integrationen ska lyckas. Det är också avgörande för att ekonomin ska hålla och vårt gemensamma välfärdssamhälle fungera.

Fem saker är särskilt viktiga för att lyckas med detta: Ekonomisk och social lönsamhet för den enskilde, det svenska språket, yrkeskompetens som motsvarar svensk arbetsmarknads förväntningar samt kunskap och förståelse om svenska värderingar och sociala koder.

Konkret innebär detta att den samlade bidragsnivån inte få vara högre än den lön som är och blir aktuell på arbetsmarknaden. Det får heller inte vara enklare att leva på bidrag än att arbeta.  Med bidrag följer plikten att på heltid anstränga sig för att bli anställningsbar.

För att säkerställa en lyckad integration bör nämnda fem områden ses över och utvecklas samt integrationsplikt införas. Den som inte kommer till SFI eller inte följer etableringsplanen kommer, efter varning, att skall bli av med både försörjningsstöd och hyreskontraktet. Genom att införa integrationsplikt tydliggör vi att ansvaret ligger på den enskilda individen.

Nivå och krav kopplat till bidrag

Riktlinjerna för nivån på försörjningsstödet bör utvärderas i syfte att ligga så lågt som möjligt. Kontroll av närvaro på SFI och samhällsorientering, uppgifter från skatteverket samt arbetsförmedlingen bör också automatiseras med exempelvis algoritmer. På så sätt kan kommunens personal istället fokusera mer på insatser som får den bidragssökande i arbete.

Denna kontroll bör också kompletteras med bland annat hembesök för att säkerställa riktigheten i de uppgifter den sökande anger. Erfarenhet från Trelleborg visar att detta både är mer kostnadseffektivt och kvalitetshöjande.

Vuxenutbildning

För att få försörjningsstöd ställs redan idag krav på utbildning. Detta bör följas upp striktare och frånvaro bör kunna leda till att bidrag och bostad dras in.

Kommunens kommunala vuxenutbildningar behöver utvecklas och konkurrensutsättas. Fristående aktörer bör få tillstånd att bedriva utbildning baserat på kvalitetskrav och ersättningen vara resultatbaserad. Kommuner som Nacka, Värmdö, Sundbyberg och Sollentuna har infört denna auktorisationsmodell med stor framgång och flertalet kommuner är nu på väg att ta efter. Lidingö bör införa denna auktorisationsmodell. Ett viktigt inslag i modellen är att sätta tydliga och mätbara mål samt att dessa kontinuerligt utvärderas.

Även formen och organisationen av utbildningen är avgörande för hur lång tid det tar för den nyanlände att komma i arbete. Idag läser man i regel först SFI A, B, C samt D.
Därefter läser man ”Svenska som andra språk” samt ytterligare studieförberedande kurser på grundskolenivå via GRUNDVUX för att nå gymnasiekompetens. Först efter detta läser den nyanlände en yrkesutbildning, lärlingsutbildning eller studieförberedande program, på gymnasienivå. Sammantaget tar detta mycket lång tid, särskilt då mycket av undervisningen omfattar 16 timmar per vecka.

Lidingö behöver därför gå över till en modell där den nyanlände i så stor utsträckning som möjligt lär sig svenska parallellt med att lära sig ett yrke där det råder arbetskraftsbrist.  Eftersom Lidingö idag endast har tre lärlingsutbildningar (barnskötare, undersköterska samt hotell och restaurang) öppnar man upp för fler tillgängliga yrkesutbildningar via auktorisation och ökad konkurrens.  

Kunskaper om det svenska samhället

När en nyanländ person kommer till Lidingö har han eller hon ofta varit i Sverige på ett asylboende i flera år. Sällan har den nyanlände gått någon typ av språkutbildning eller samhällsorientering under tiden på Migrationsverkets boenden.

Nyanlända på Lidingö går därför tidigt en utbildning på minst 60 timmar för att ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället; grundläggande demokratiska värderingarna, vilka rättigheter och skyldigheter som man har i Sverige. Utbildningen går även igenom hur samhället är organiserat och hur det praktiska vardagslivet fungerar.

Utbildningen finansieras av gemensamt av alla kommuner i Stockholms län och bedrivs av Stockholm stad. För nyanlända på Lidingö är närvaro obligatoriskt, men någon kunskapstest finns inte.

För att säkerställa att alla nyanlända från Lidingö har kunnat tillgodogöra sig kursens innehåll vill vi därför att Lidingö stad, själva eller tillsammans med andra kommuner, också testar det faktiska resultat av utbildningen. Detta för att staden vid bristande resultat ska kunna vida åtgärder så som att ordna kompletterande utbildningen och utöka eventuellt tolkstöd och undervisning på modersmålet.

Vi vill därför införa kunskapsplikt i kursen samhällsorientering. Det vill säga att kursen inte anses avslutad förens den nyanlände klarat kursen. För att kunna kontrollera detta behöver examination med kunskapstest införas.

Vi behöver också göra en översyn av kursinnehållet, för att följa upp att kursen, på ett fullgott sätt ger god kunskap om det demokratiska samhället, jämställdhet, sekularitet, alla människors lika värde, lagar och sociala koder.

Moderaterna vill därför

  • Införa kunskapsplikt med examination i kursen samhällsorientering
  • Göra en översyn av innehållet i samhällsorienteringen, för att följa upp så att kursen på ett fullgott sätt lär ut om jämställdhet, sekulärt samhälle, alla människors lika värde och frihet, lagar samt sociala normer och koder.
  • Att Lidingö Stad effektiviserar och intensifierar arbetet med Arbetsförmedlingen för att bättre styra mot de utbildningsinsatser som kommunen tillgängliggör.
  • Att Lidingö Stad skall kunna anvisa en individ på försörjningsstöd till specifika jobb och utbildningsinsatser och att bidragen villkoras på att individen tar den anvisade anställningen och/eller utbildningen
  • Att Lidingö stad rekommenderar föräldralediga nyanlända att läsa SFI och så mycket som möjligt i etableringen.  
  • Att Lidingö stad som arbetsgivare ska analysera sitt personalbehov för att dessa ska kunna matchas med både utbildningsinsatser för nyanlända och därefter möjlighet till rekrytering av desamma.  
  • Att Lidingö stad utvecklar och konkurrensutsätter befintlig SFI- och lärlings- utbildning genom auktorisation för att nyanlända snabbare ska kunna lära sig både svenska och ett yrke där efterfrågan finns och där det saknas arbetskraft.
  • Att Lidingö stad utreder riktlinjerna för försörjningsstöd i syfte att införa ett bidragstak på statlig miniminivå och att alla typer av bidrag inkluderas i en totalbedömning.
  • Stärka nyanlända kvinnors position och jämställdhet genom att bidrag på familjenivå betalas ut till kvinnan under den 2 åriga etablerings perioden.
  • Införa integrationsplikt enligt Vellinges och Linköpings exempel.

Ansvarig moderat är Anna-Britta Bergman

Kontakt: anna-britta.bergman@goodwinmanagement.se